Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts.

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer.Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder.

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan? Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj.

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer. Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi ? är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö.

SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige..

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur lärare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser på arbetet med dyslektiska elever. Vi vill också klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att få sin diagnos och hur de får sina behov tillgodosedda idag..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssätt som de mött i skolan och hur det överensstämmer med forskning inom området. Vi har intervjuat fyra elever i årskurs 7-9 som själva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt på vilket sätt lärare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lärare bör möta varje elev där denne står i sin utveckling och att läraren bör utvärdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna får diagnosen dyslexi väldigt sent samt att lärare sällan använder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att påverka på vilket sätt de vill lära sig..

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger på sin kunskap om dyslexi? är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de? Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi.

?Vi arbetar inte med det här? En studie om begreppet dyslexi i förskolan, Malmö Högskola. Denna studie handlar om att ta reda på hur pedagoger ser på dyslexi i förskolan. Författarna har stött på pedagoger som påstår att det aldrig hört begreppet dyslexi i förskolan. Forskning visar däremot att om pedagoger upptäcker dyslexi tidigt kan de här barnen få goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare ochspecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hadevar: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lärare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lärare? Vem påskolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jagvalde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mångaolika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare ochspecialpedagog.

Arbetets art: Examensarbete, om 15hp inom lärarprogrammet. Vårterminen 2008.

Detta examensarbete berör området dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa en djupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med dyslexi, men även att skapa en förståelse för vad dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsen för hur en lärare lättare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder. De frågeställningar vi baserar undersökningen på är: ? Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med dyslexi? ? Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns? I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi är samt vilka tecken som kan tyda på dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressanta för vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer vi intervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.